I lördags hamnade två äldre kvinnor i "bråk" i kassakön på Stadium. Båda gick fram och skulle betala hos mig och kom från två håll. Det var inte helt lätt att reda ut vem som egentligen kom först. Mållinjen korsades såpass lika att ett målfoto hade krävts.
-"Jaha, här går det visst bra att tränga sig!" utbryter en utav kvinnorna med bister uppsyn.
-Tränga sig? Jag var här först". Svarar den andra med en om möjligt ännu bistrare uppsyn. Hennes gubbe backar några steg i vad som jag tror är en flykt från eventuella pinsamheter.
Jag som trodde att någon skulle ge sig direkt och säga förlåt. "nä men gå du före, jag har inte bråttom". Men icke!
"-Jag trodde minsann att det fanns något som helst vettigt kösystem i den här butiken?" Jaha tänker jag, det är vårt fel att två kvinnor inte kan lösa en så enkel sak som att få betala i tur och ordning, Men det är klart, irritationen började nog inte här utan förmodligen på den stora matmässan på torget utanför. Fullsmockat tält fullt av provsmakande pensionärer med otydliga köer och begränsat med gratisprover. Det kan ju få vilken äldre dam som helst att tappa fattningen, synd bara att det eskalerade nere hos oss.
Tystnaden var total under betalningsprocessen. För den först betalande kvinnan tog det 29 sekunder. Och tack vare min kollega Joannas uppfattningsförmåga kunde vi på ett smidigt sätt skynda på den "mest drabbade" kvinnan, den som fick vänta med att betala. Jag utbrister med en inte lika bister uppsyn:
" Det här gick ju smidigt, jag önskar er en fortsatt bra dag!"
Kvinnorna tittar inte på varandra utan skiljs som bittra fiender i ett slag om kassalinjen som varade sammanlagt i 55 sekunder. Gubben till den ena kvinnan möter upp lite längre bort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar