Att läsa insändarsidan i Smålandsposten är ungefär som att ta ett steg in i negativitetens kärna. Man kliver in i mitten av ett forum och blir snabbt omringad av människor med negativ syn på, ja i stort sett allt. Förändringar är läskiga, förnyelse hotar och ambitioner om förbättringar kunde lika gärna slopas direkt och kastas i Sverkers soptunna om insänadarna själva fick bestämma. Oavsett vad kommunens beslutsfattare kommer fram till för att göra staden mer attraktiv bemöts dem med idel negativa kommentarer och vinklar om allt. Det verkar ligga i insändarnas natur att ifrågasätta allt och alla. Europas grönaste stad, konst på offentliga platser för allmän beskådning och en arenastad som är unik i sitt slag, är tre ämnen som diskuteras ofta på sidorna. Och inte sällan ställs dessa mot en sjukvård med stort behov av resurser. Och visst finns det någon relevans i påståendet att om två gröna abstrakta upplysta figurer vid sjökanten eller en diskokula i lagunen sätts upp på bekostnad av att en svårt sjuk får ligga i korrodorer inte får förekomma. Men det vet vi ju alla utom möjligtvis insändarskribenterna att så inte är fallet.
För en inflyttad göteborgare med ganska höga krav på en levande stad kan jag inte annat än häpna över den framåtanda som ändå råder i stan. Jag måste erkänna att jag gjorde mig lustig över Växjös kommunslogan "Expansiva Växjö" till en början men ingen kommun lever upp till sin slogan så som Växjö. Och under de åren som jag bott här har befolkningsmängden ökat från ca 70.000 invånare till 85.000. Jag tror det är ganska få städer som har den utvecklingen. Jag är ganska säker på att vi har politiker som vill något i den här stan. Visst finns där säkert några mindre lyckade beslut men ambitionen om att bli och bevara positionen som Europas grönaste stad bör väl vara grund för att känna stolthet och då tycker jag vi borde stötta det. Kanske genom att acceptera 18 kronor i timman för att få parkera sin bränsletörstiga jeep mitt bland grönsakerna på torget en lördag.
Om jag vore en flitig insändarskribent så skulle jag titta mig i spegeln och ställa frågan: Vad har jag bidragit med för att få den här staden att växa?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar