Det var dåligt med eldeffekter och fyrverkerier som sprutades över scenen men en och annan lampa kunde man se. Mikrofonsladdar ringlade sig på scengolvet likt värsta ormscenen tagen ur en Indiana Jonesfilm och mig veterligen förekom inga människor inlåsta i glasburar. Eurovision song contest har utvecklats och tur är väl det. Europa har blivit större och man undrar egentligen hur många stater som kan komma upp ur gamla Sovjetunionen. Nästan alla sjunger på engelska men några få väljer ändå sitt modersmål. Den finsk-urgiska språkgruppen tycks vara stark representerad i just detta sammanhang och det kan ju diskuteras som det är en styrka eller svaghet att övriga Europa inte fattar ett dyft av vad som sjungs.
Tävlingen börjar en hel vecka innan där ytterligare en mängd länder ska slås ut innan finalen. Om någon frågade mig hur många länder Europa har hade jag numera gissat på ett hundratal. Dessa sändingar konkurrerar med vintersporten Ishockey i hänryckningens tider och därför har jag valt att just hänryckas lite i all pollenprakt och därmed valt bort alla försändningar och menlösa gruppspel. MEN igår valde jag ändå att se finalen. Jag såg för första gången en hel sändning inklusive omröstning och måste säga att jag gillade det. Dessutom valde jag att följa tävlingen på twitter och det ger evenemanget en dimension till. Det är så roligt att följa alla kommentarer där.
Jag håller desutom på att lära mig allt om hashtags och Eric Saade till Petra #MILF?????
#Om #någon #märkte #igår, #så #tippade #jag #Danmark #som #segrare. Innan omröstningen, märk väl!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar