"Pappa vad är en negerkung?" Det enda jag ville var att barnen skulle somna till Astrids härliga sagovärld. Jag kände att jag läste med en sådan där behaglig berättarröst som bara får en att somna in. Ungefär som han i Boktipset från 80-talet som satt i en regnbågsfärgad soffa och läste. Jag kände doften av nybryggt kaffe som väntade på mig och att ta diskussionen om negerkung var just igår en nerprioriterad fråga.
Ordet kom upp flera gånger därefter och jag kom på mig själv att censurera självaste Astrid Lindgren. Jag hör mig själv läsa kungen av bastkjol i stället för negerkung. Förundrad över min snabbhet men också med stor förvåning insåg jag hur svårt det var att läsa ordet för mina barn. Jag ville inte läsa det. Jag tyckte verkligen inte att det passade. Och ändå kunde jag utrrycka mig när debatten var som hetast ungefär så här: "Ja men det är ju en del av historien" eller "Men det var ju andra tider då" Ja kanske, men det hjälper ju inte att vi fortsätter att använda nedvärderande ord om svarta för den yngre generationen och gömmer oss bakom historien. Nej ansvaret vilar tungt över oss att fortsätta jobba med de mänskliga värderingarna och rättigheterna. "O, han talar negerspråk" blev Kurreduttspråk istället och barnen somnade till slut.
För de som såg uppdrag granskning om näthatet mot kvinnor så kändes det nästan hopplöst. Här har jag precis beskrivit mänsklighetens tillkortakommande över en ras och så sitter ett antal fega män bakom en dator och kallar kvinnor de aldrig träffat för både det ena och det andra och hotar dem till döden. Kvinnor som har en åsikt om saker. Och sen skyller på att "Det är bara är text, det är ju facebook. Jag trodde inte hon skulle må dåligt, det var inte så jag menade". I det avseendet känns det ibland som vi inte har förflyttat oss framåt överhuvudtaget när det gäller just respekten för de mänskliga värderingarna. Så hur våra barn använder nätet i framtiden är precis lika viktig ansvarsfråga som den om Kurredutterna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar