måndag 4 februari 2013

Inga regler utan undantag

Kommer ni ihåg när man gjorde specialarbete i trean på gymnasiet? Det skulle vara ett omfattande textmaterial gärna i något utav kärnämnena. Research, fördjupning och analys och man skulle stämma av med en handledare under arbetets gång. En slags förberedelse för högskolan. Jag vet att det fanns en stress när man gick in i vårterminen över detta projekt.

Men när min idé väl dök upp i huvudet var det varken i ett kärnämne eller för den delen tillfredsställande uppslag för min klassföreståndare. Jag mötte motstånd med en gång.
"Unge herr Danielsson, vad skall du i Frankrike att göra? Jag kan inte ge dig ledigt för att du skall göra ett arbete i ett tillvalsämne som Turism, det förstår du väl?"
Mitt specialarbete gick ut på att åka till Val D´Isère och sätta mig in i hur det är att arbeta som reseledare. Därmed skulle jag missa en viktig period i ämnet svenska där drama stod på schemat. Vi skulle alltså spela upp pjäser i grupp och min klassföreståndare hotade med att resan till Frankrike minsann skulle sänka mitt betyg i det som han ansåg vara årets viktigaste vecka.

Jag bönade och bad att få redovisa en pjäs i efterhand vilket inte gick så bra. Min klassföreståndares kamp att straffa mig för att jag undvek kärnämnet och hans dramavecka gick inte att ta miste på. Men min idé om Frankrike var så stark och min övertalningsförmåga var häpnadsväckande framgånsrik. Klassföreståndaren menade att jag spelade ett högt spel med mycket att förlora och med de orden stack jag till Frankrike och bodde med tre reseledande tjejer i 20-års åldern i en vecka. Det var först när jag kom fram på lördagsmorgonen som också de fick veta att de skulle ha en 18-årig "unge" i deras enrumslägenhet på 35 kvadratmeter. Det var inte direkt ett varm välkomnande jag fick.

Solbränd och full av energi kom jag tillbaka till min klassföreståndare och sa att jag ville spela upp en pjäs. Han skrattade åt mig hånfullt och sa: "Ja du unge herr Danielsson, jag måste berömma dig för ditt mod. Du skall få din chans, men bara för att se hur du ska lyckas ta dig ut detta"
Det var väl just den misstron som motiverade mig till att läsa in en hel pjäs utantill och spela upp den som en monolog inför hela klassen. Jag använde hela klassrummet i en halvtimme och den största behållningen var att se klassföreståndaren tappa hakan.

Pjäsen hette Regeln och undantaget och var skriven av en arabisk författare.
                                                   I denna dal läste jag in en pjäs utantill

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar