Det är skönt att höra att ens barn tror på en. Enligt barnen skulle jag kamma hem hela skiten. Kanske inte med de orden men jag skulle enligt barnen superenkelt putta ner Hero och springa fortare än Wolf. Vi pratar om Gladiatorerna men det kan även gälla sättet att hantera en snowracer, eller hur man pratar med andra människor. Att vara sina barns idol är ju något av det finaste man kan uppnå, ett slags erkännande att barnen ser upp till en. Att man är en positv förebild och förhoppningsvis föregår med gott exempel. Gör man dessutom rätt grejer är chansen stor att de tar efter.
Av någon anledning så börjar jag se resultat av det nu. Jag vill ju gärna tro att allt hårt slit i papparollen, vuxenrollen och närheten till barnasinnet tillsammans med massor av kärlek faktiskt leder till något bra. Att man inte läser i någon bok att vid 5 och 8 års ålder börjar barnen se sina föräldrar som positiva förebilder. Helt enligt alla normer. Jag menar att den tiden jag lagt ner på ett tydligt och kärleksfullt föräldrarskap är nödvändigt och betydelsefullt för utgången. Jag kommer ihåg när jag för tre år sedan slet lika hårt men att barnen var för unga för att ge mig feedback på mitt uppdrag som pappa. Just då kände jag att jag behövt få ett kvitto på att jag låg rätt till.
Men jag antar att det var för tidigt för sån återkoppling när barnen var 2 och 5. Nu ikväll får jag plötsligt bekräftelse på det jag sökte då. En klapp på kinden från lilleman med djup ögonkontakt utan ett ord, var ändå ett sätt att säga: "Du är inte bara en superstark utmanare i Gladiatorerna, du är en jäkligt bra pappa!" Så tolkade i alla fall jag det.
Det slutar givetvis inte här. Det är ett heltidsjobb och förmodligen det svåraste uppdrag man någonsin kommer att ha ställts inför, föräldrarrollen. Det går inte att slappna av men med viss balans i livet och med lite feedback som tex: "Pappa du fattar ju ingenting" så kan man gå vidare i rollen som idol och ibland superjobbig pappa. Och så får man vara lite "Happy for this moment" och njuta av att tonåren dröjer ett tag till.
Ho Hey
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar