Låtsas sova

Du sitter på bussen in till stan och vid en hållplats stiger en man på. Av utseendet att döma och hans klädstil gissar du att den mannen har skippat tvålen ett antal dagar. Bussen är nästan full som så när på ett par lediga säten, varav en ledig plats brevid dig. Han har under det första 3 sekunderna granskats från topp till tå av samtliga i bussen och nu höjer han blicken bakåt i bussen för första gången i syfte att hitta en plats. Det han nu ser är med all sannolikhet en buss full med människor som tittar ut genom sina fönster. Du själv har i ett tafatt försök att utesluta möjligheten till hans sällskap placerat din väska på den lediga stolen. Dessutom blundar du för att lura stackaren att du sover i ännu ett försök att göra det obekvämt för honom att slå sig ner.

Känner ni igen detta? Jag gör det absolut. Vad du än gör, få inte ögonkontakt med denna människa. Då är du körd, du är rökt helt enkelt. Straffet för detta är kanske 10 minuters bussfärd sittande brevid en medmänniska. Du kanske till och med måste nicka inställsamt eller det värsta av allt, prata med en främling. Detta asociala spel är vi mästare på här uppe i norr. Men det visar sig att detta också är ett fenomen i det annars så öppna Amerika. En student vid namn Esther Kim vid Yaleuniversitetet har rest kontinenten runt i tre år. Kors och tvärs med Greyhoundbuss i syfte med att kartlägga våra sociala beteenden när nya resenärer stiger på. Faktum är att det hade varit just en sån studie som jag mycket väl skulle velat utföra själv. Kanske blir det en liknande studie i människors sätt att skriva på facebook. Nu skall jag gå och lyssna på Anders Glennmark.