Kulturkalas

Tänk er en Langos med alldeles för mycket lök. Tänk er en vattnig öl i plastglas med dunka-dunka i bakgrunden. Att kryssa över och emellan starkströmskablar som förser mobila tivolin med ström. Tänk er lottstånd och hjul som förmodligen ärvts i generationer där siffrorna är suddiga. Och en och annan frivillig med ett uttvättat Flunsåsemblem på ryggen.

Det är festivalyra i Sverige. Göteborgs kulturkalas, Karl-Oskardagarna, Homecommingfestival i Jönköping osv. Man ur huse stegar vi med våra barn eller bekanta och släkt från andra delar av Sverige. Solbrända efter semestern vallas vi runt i våra märkeskläder inköpta på glesbyggdsoutlets bland torg och lotteristånd. Betalar kraftiga överpriser på ballonger och pannkakor som håller våra barn tysta i tio minuter. Olika företag trycker sitt namn på ballonger och pennor för att komma åt alla vuxna genom barnen. En markandsstrategi som alltid fungerar i sommarsveriges augusti.

Och mitt i allt detta står en man och filmar mina barn som åker på en karusell. Det är inte bara mina barn som filmas med en amatörkamera. Han lägger minst två timmar på detta och när jag ser honom andra gången kommer polisen. Föräldrar har ringt och uttryckt sin oro över detta. Polisen tar mannen till sidan och förhör honom. Men festivalledningen har godkänt möjligheten att få filma och därför finns inget att anhålla honom för. Då får polisen plötsligt in en anmälan på mannen för förargelseväckande beteende.

Tänk er en ungersk Langos med öl i platsglas i sommarsverige!