Vårkänslor

Någon vill värna om luftrummet när han motsäger sig ett böneutrop på tre till fem minuter en gång i veckan vid lunchtid. Jag undrar hur mycket han värnar om det rummet övriga sju dagar i vecka då trafiken, byggarbetsplatser och kyrkklockor skränar med sina läten som förmodligen både låter högre och är mer ihållande. Och en byggarbetsplats är ju dessutom ganska morgonpigg, det vet vi alla. Det är helt och hållet  fritt för var och en att värna om luftrummet eller religonsfriheten för all del som fyller 60 år i år. Om luftrummet i Fittja nu plötsligt måste värnas eller om det bara är en fråga om islamofobi låter jag vara osagt.

Lyssnar på Vivaldis vackra komposition om våren och årets första regn strilar mot rutan, tyskvärmen är på väg in i helgen, memils är ute på vägarna och luftar sina lycraplagg på svindyra cyklar med bockstyre. Det tränas på gymmen inför beach 2013 och solglasögonen säljer som smör i butikerna och grillarna börjar plockas fram. Kort och gott är vårkänslornas tid inne och det innebär tydligen en ökning av energi, vitalitet och ökad sexuell aptit läser jag mig till. Detta är särskilt vanligt bland de som lider av årtidsbunden depression eller SAD Seasonal affective disorder som det så vackert heter på utrikiska. Är jag ett offer för SAD? Ja kanske lite. Hade grymt svårt att anpassa mig efter vintertidsomställningen i år. En timme som höll på att omkullkasta hela tillvaron och i påsk dessutom.

Är en memil extra vårkänslig undrar jag? För er som inte vet vad en memil är så kommer här förklaringen: Medelålders man iklädd lycra som ofta ses cyklande på vägarna. Och då tänker jag så här: Lycra, ett plagg som ofta sitter tight på kroppen, nästan lite sexigt så där. Moderna och bra cykelbyxor idag består av extra vadering om rumpan och genitalerna, en slags blöja som ska dämpa stötarna från cykeln. En knottrig asfaltsväg kan dock ändå bli för mycket för den mest luttrade memilen varpå han kör dubbelt i byxväg och om Vätternrundan hägrar kan en näve vaselin  i rumpan hjälpa till. Och som grädde på moset hänger man över ett bock-styre. Jag lämnar nu detta fritt för tolkningar men visst kan man se kopplingen mellan den ökade sexuella aptiten om våren och memils?

Själv kommer jag aldrig bli en memil känner jag, men gott om vårkänslor finns där ändå. Det ligger i luften, den som jag värnar om, där alla kommer till tals.