Den unga mamman släpper valet fritt till sin söta 3-åriga dotter. Hon har precis släppt över ansvaret till den lilla tjejen att välja vilken sko hon vill bland ca 40 modeller. Inte bara ansvaret utan också möjligheten att själv få bestämma, och det vet vi ju hur viktigt det kan vara för en 3-åring. Eller åtminstone skall mamman få henne att tro att det är dottern som bestämmer.
Felicia hittar ett par mintgröna låga tygskor för bara 149 kronor. "Nej inte dom Felicia!" Den lilla tjejen tittar på mamma och ställer tillbaka skorna på väggen. Ett par lila sportskor med resårsnören faller nu Felicia i smaken för 179 kronor. "Nej inte dom Felicia!" Nu börjar mamman tröttna lite på alla "felaktiga" val som hennes dotter gör och kommer fram till mig med ett par höga Converse för 599 och frågar: "Har du dessa i 26?" Dottern gör ett nytt försök med en rosa sko men inte heller de duger i mammans ögon.
"Dom här Felicia, visst är de snygga" låter mamman entusiastisk och i full färd med att köra över sin treåriga dotter med sina egen redan bestämda uppfattning. Nämligen att: Ungen ska ha ett par Converse!I ytterligare ett förutbestämt syfte säger mamman till Felicia att nu har du samma skor som mamma.
Nu kommer den pedagogiska pappan in i diskussionen: "Har dom inga andra färger eller?" Jag får uppfattningen att han också visste att det skulle bli ett par Converse men att han kanske hade valt en annan färg.
Lilla söta Felicia vaggades in i en tro på att hon fick vara med att bestämma men ack så hon bedrog sig. Bland alla dess 40 modeller med fina färger och en möjlighet att bestämma själv gick hon därifrån utan att varken ha varit delaktig i beslutet eller möjlighet att prova skorna innan. De hade de nämligen inte tid med enligt den pedagogiska pappan.
Det här har jag så oehört svårt för. Det är helt ok att välja skor åt barnen men då får man göra det utan att barnen är med den gången. Låter man barnen vara med att bestämma måste man också fullfölja, åtminstone till en del. Jag skulle vilja dra det så långt att kalla det för föräderi och det klingar väldigt illa i mina öron.
I påsk är det Göteborg som gäller. Ser fram emot detta eftersom det var längesen nu. Lite vitt vin och räkor hade varit fint, en latte på Da Matteo likaså. Typiska påsktraditioner. Funderar dessutom på att ta nattåget dit som SJ erbjuder. Skönt att komma fram utvilad efter tre byten och 11 timmars tågresa. Undrar just vilken väg dom tar?
Vad jag önskar mest av allt just nu? Ja det ska väl vara så som Annika Lantz uttryckte det: Det hade varit skönt att kunna memorera OCR-numrena efter bara en snabb blick.
Glad Påsk!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar