onsdag 21 september 2011

Man bör inte dricka vattnet

"Finns det svenskt kaffe på hotellet?" Vad är svenskt kaffe och var odlas bönorna? I gävle kanske? I Brynäs hockeys hemmaarena Gevalia Arena? Eller kanske i Karlstad Löfbergs Lila Arena?

"Gud va skönt det ska bli att komma bort". Lasse Åberg hade helt rätt i när han mycket träffande i inledningstexten till Sällskapsresan skrev: "Svenskarna reser inte till någonting utan ifrån" . "Man bör inte dricka vattnet".
Man reser för att slippa Sverige, man reser för att komma bort från vardagen. Stannar man hemma finns det alltid saker att göra, man kopplar inte av. Ursäkta mig men är det verkligen ett skäl till att åka 500 mil hemifrån? För att slippa diska, tvätta och laga mat? "Att dessutom åka till samma ställe varje år är smidigt och man vet vad man får".

Jag vill inte på något sätt göra narr av de som bokar samma hotell varje år på Kanarieöarna men om jag ställer saker på sin spetts litegrann. Ni skulle ju kunna köpa samma Aftonbladet varje dag, då vet ni vad ni får och det är smidigt. Laga samma mat varje dag, då vet ni vad ni får och det är smidigt. Köp en husvagn, ett hus på hjul så att ni kan dra den till en camping och låta den stå där för evigt. Låta det växa mossa i  mönsterdjupet på däcken så att det inte är tillåtet att köra hem den igen. Underbart att få se samma grannar i 25 år och Böda Camping lika länge. Proppa husvagnen med "svenskt kaffe så ni slipper prova något nytt. Det vore ju förskräckligt att prova lokala specialitér. Kroppkakor med Zoegas kaffe!

Tänk att åka till samma ställe varje år och se poolskötare, receptionister och bartenders komma och gå, hotellchefen gå i pension. Vilken trygghet! Lägga tusentals kronor på bränsletillägg för att år efter år få äta ett internationellt kök med svensk touch med personal som ta beställningen på svenska.

Ni får gärna fortsätta åka till samma ställe men ni går miste om det som jag tycker är huvudsyftet med att resa, att "komma bort". Nämligen att upptäcka nya platser, ny mat, nya miljöer och andra kulturer och tro mig. Det berikar att få använda hjärnan i ett annat land. Eftersom man oftast går samma väg till sitt jobb, man sitter på samma stolar, besöker samma affärer, handlar samma mat osv. Känslan över att gå på mark man aldrig besökt innan. Den här maten har jag aldrig ätit innan. Låt oss se vart vi kommer om man går här.
Att inte veta vad man får, att det inte alltid går smidigt, det är ju det som är den sanna glädjen i att resa.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar