onsdag 15 januari 2014

Trolla med siffror.

Hur många "likes" du fick på ditt senaste inlägg på Facebook? 10, 20, 30 eller 50?

Alltså 50 "likes" på ett enda inlägg, det är bra jobbat. Det måste på något sätt kännas bra att så många gillar vad du skriver? Eller är det bara ett sätt att visa ATT man läst det? Det säger egentligen inget om personen verkligen gillar vad dom läser, tror jag. Om man nu gillar vad man läser, borde man inte ta sig tid att skriva några rader under kommentarsfältet då? Och hur många procent av alla dina vänner är det egentligen som bryr sig på riktigt? 50 "likes" av 485 vänner. SHIT!!! Det är bara 10,3 procent! Är det dags att börja prata "likesfaktor"?

Kabinfaktor är kvoten mellan antalet betalande passagerare i ett passagerarflygplan under en flygning och maximalt tillåtet antal passagerare i detta flygplan, eller denna kvot genomsnittligt under en viss tid för ett visst flygbolag, en viss flyglinje, eller liknande. Uttrycket kan till exempel användas för att visa hur populära eller ekonomiskt försvarbara olika flyglinjer är, eller visa på behovet eller rimligheten av större eller mindre flygplantyper för vissa linjer. Normalt för reguljära linjer är runt 75 %.

Är det dags att plocka bort några oviktiga ointresserade gamla klasskompisar från högstadiet nu elller? Några som inte lämnat ett spår av sig sen första kontakten för fyra år sedan (KRILLEEEE!!!) då man använde facebook för att jämföra sig med jämnåriga och se vad tiden gjort eller inte med sitt ansikte på FACE-book. I flygbranschen pratar man om effektivitet och kanske borde vi tänka så även på Facebook. Om vi nu ser antalet kommenterande vänner som fullprisbetalande resenärer och de som bara gillar för lågprisresenärer eller "billiga" vänner, då blir kabinfa..... förlåt kommentarfaktorn ofta rysligt inneffektiv, och likesfaktorn inte heller tillfredsställande.

Och även om man ökade likesfaktorn från 50 till 100 så skulle vi bara nå upp på 20% alltså betydligt sämre än de flesta reguljärflygningarna. Med dom här siffrorna i flygbranschen skulle man byta ut sin Boeing med plats för 289 passagerare till en sketen Saab 340 med plats för 50 för att höja kabinfaktorn.

Vad är du beredd att göra för att höja effektiviteten på din Facebooksida?

måndag 13 januari 2014

Bland plast och pensionärer

Disney On Ice, en påkostad show av yttersta underhållningskvalité. Fantastiska skådespelare och skridskoåkare för den delen. Jag måste säga att Disney hur komersiellt det än är så är de fantastiskt bra på det de gör och barnen gillar det. En eloge till Walt som en gång startade detta. Han har förmodligen satt prägeln på hur det skall drivas.

Undrar om han tänkte sig in i hur det är att vara förälder till två barn som vill ha allt krimskrams som säljs i samband med showen? Undrar om han själv stått där med två suktande barn över blinkande plastsnurror, plastglas med sugrör, plastsvärd och hattar i plast som får värsta rolexklockan att verka prisvärd? Jag vet inte vad som är värst, tjatet som uppstår eller de hutlösa priserna. Jag har förståelse för att man som barn vill ha de här sakerna. Normalt sett anser jag att leksaker från marknadsstånd inte är av bra kvalité men jag kan ändå förstå att för 30 kronor kan man inte göra underverk. När samma leksaker kostar 180 kronor för att det står Disney på och säljs precis i anslutning till showen, ja då blir jag mer tveksam.

Jag stod emot tjatet och förklarade varför, tack och lov är mina barn så stora nu att de kan ta in detta. Att stå emot ger kortsiktigt effekten av att vara en taskig, eländig och snål pappa. På lång sikt blir effekten av att man inte köpte sig tystnaden flera. Färre liknande diskussioner, man har betydligt mindre dåliga leksaker hemma och man kan lägga 180 kronor på sina barn som får betydligt bättre och långvarigare betydelse. Jag tror vi ska åka Paddan för dom pengarna i sommar.

Två dagar innan Disneys underbara fantasivärld fick jag möjligheten att uppleva musik från sitt egentliga ursprung. Välkomponerad och framförd utan förstärkning, utan ström och utan moderna metoder. Nämligen direkt från en symfoniorkester. Det är verkligen ett hantverk och sannerligen ett erkännande att noter från 1800-talet tolkas och framförs med hjälp av blåsljud och strängar även 2014. Och ljuvligt är ordet! Publiken på detta evenemang hade en stark prägel av 40-talism, i ålder talat. Men om det ligger i människans natur att undvika vissa arrangemang för rädslan av att inte passa in. Ja då är människan fattig på ambitionen att utvecklas som människa. Vi lutade oss tillbaka till valsens födelse och musiken tog oss åtskilliga steg framåt i att vidga vyerna. Jag kan varmt rekommendera att lyssna på klassisk musik.