Maggan stack på middag.

Tänk att få en inbjudan till en regeringsmiddag. Utan att ha någon som helst anknytning till de övriga gästerna. Du är pensionär dessutom och kanske till och med lite dåligt ställt. Hur skulle du göra?

Margareta Winberg ja inte politikern alltså utan en kvinna som bara råkar heta Margareta Winberg får en inbjudan från Lena Ek (miljöminstern) till en middag under 40 + miljökonferrensen i Stockholm och beslutar sig för att gå och det tycker jag är den häftigaste nyheten den här veckan. Att hon tar tillfället i akt, klär på sig finkläder och inställer sig till denna middag fullt av ministrar och kända gäster. Dessutom är hon med på det gemensamma gruppfotografiet. Den "riktiga" Margareta Winberg var inte där för hon hade inte fått inbjudan. Den här typen av nyheter är en fantastisk injektion i ett annars så dystert nyhetsflöde.

"Vi kan inte tvinga andra länder att stoppa utvinningen av olja i Arktis, därför är det ingen mening att ha en åsikt i frågan"

Det här är ett oerhört märkligt uttande från vår utrikesminister Carl Bildt tycker jag. För på twitter har han åsikter om väldigt mycket. Nu senast om Gulagläger i Nordkorea och vi vet ju alla hur lätt det är att tvinga Nordkorea att ändra sitt sätt att styra landet. Låt mig ge några exempel på hur hans utrikesministerarbete kan komma att se ut i framtiden.

Vi kan inte tvinga regimen i Syrien att sluta bomba sitt eget folk, därför är det ingen mening att ha en åsikt i frågan.

Vi kan inte tvinga Israel och Palestina att sluta bråka, därför är det ingen mening att ha en åsikt i frågan.

Vi kan inte tvinga Kina att upphöra med brott mot de männskliga rättigheter,  därför är det ingen mening att ha en åsikt i frågan.

Att vår utrikesminister har inställningen att "-det är ändå ingen idé" är oroväckande. Att påverka är inte detsamma som att tvinga. Jag ser inget fel i att som ordförande i ett samarbete om viktiga framtidsfrågor försöka vara med att påverka. Det var ju Carl Bildt främsta argument vid omröstningen till EU och EMU.
Carl Bildt väljer sina strider med stor omsorg och olja är ju lite av hans grej därför blir det obekvämt att som ordförande i det Arktiska rådet trycka på de stora länderna i denna fråga. Det är ganska uppenbart att han inte vill detta trots att samtliga riksdagspartier har sagt nej till utvinning av olja och gas i detta område. Sveige har en ypperlig chans att göra sin röst hörd i en viktig fråga för framtiden. Det finns en chans att påverka men tyvärr så sitter helt fel man med ordförandeklubban i handen.