Jag tittar på Mandelmanns gård som går på TV 4 nu. Jag har också gladeligen tittat på 100% bonde ett antal gånger. Jag kan inte riktigt förstå varför det är så intressant med självhushåll. Men de här två programmen har etsat sig fast i mitt hjärta på något sätt. Det finns ingen igenkänningsfaktor över huvudtaget. Jag blir trött när jag tittar på programmet. Jag kan inte se mig själv ysta osten, så fröerna, slakta grisen eller plocka gåsen. Ändå gillar jag det jag ser på något sätt.
Jag går bland hyllorna i affären och kollar om förpackningen är schysst liksom. ICA:s egna varor triggar ibland mitt väl gömda ekonomiska sinne. Självscanning är bra, man slipper köer. Jag är en urban lattefarsa som ser handlingen som ett nödvändigt ont. Går jag förbi färska kryddor måste jag läsa streckkoden för att se vad det är. Kretsloppet är lika intressant som testbilden på TV:n kl 14 en måndag på 80-talet.
Min sambo är en vän av blommor. Hon bär hem växter och blad och gör huset väldigt hemtrevligt. Jag ser dem inte men antar att de är fina. Ibland brister hon ut i frågande ton: "Visst är blommorna fina?!" Hm, mumlar jag bakom en tidning i bästa Alfons Åbergs pappa-stil fast utan flint och pipa då förstås. Jag skulle kunna säga: "Men akta dig för sågen". Det finns inte där helt enkelt. Ändå sitter jag och gapar framför Mandelmans gård, när paret sätter fröer, matar en kulting eller förlöser en kalv.
Jag tror att programmet får mig att ifrågasätta mitt eget leverne. Försöker tvinga mig på ett annat sätt att se på livet. Kanske finns där en avlägsen dröm att byta ut de tråkiga streckkodshyllorna i affären mot ett ordentligt självhushåll på en gård i Närke. Det är ju alltid vackert väder i de här programmen. Fast nä, någon bonde blir jag aldrig. Hur ska man hitta Wi-fi därute? Jag är nog den där urbaniserade, liberale, miljömedvetne, innerstadssocialisten som blir provocerad av att se Donald Trump i TV. Men som ibland skulle vilja mata en gås, så ett frö eller varför inte, smaka en ystad ost ifrån Närke, direkt på plats.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar