I takt med att våra TV-apparater blir allt plattare kan man också konstatera att utbudet av TV-program känns rätt platt. Enkelspårigt och förutsägbart. Vissa kanaler faller in i en slags kvantitetskoma snarare än kvalitativ bredd. För hur många kändisprogram mäktar vi egentligen med? Det har under en längre tid bakats och lagats mat, först bara i undervisningssyfte, men nu under senare tid ska det även tävlas. Och vanliga människor har bytts ut mot kändisar. Kändisarna tar numera också stor plats när de bjuder in sina kändiskollegor till stugor, lägenheter, slott och herresäten.
Gästerna består också av kända profiler från Sveriges kändiselit och alla tycks ha något att berätta. Det betvivlar jag självklart inte. Men när alla kanaler hoppar på framgångståget i att sända kändisar som äter mat hos varandra tenderar tidsrymden mellan 20-22 en vardagkväll att bli ett enda mingelparty signerat Bindefeldt.
Moderna soffgrupper, antika kandelabrar, trendiga pepparkvarnar, lurviga husdjur och mysiga soffkuddar visas upp på bästa sändningstid och vi får en inblick i våra kändisars privat liv. Hur svårt det var under en tid, hur lätt det går ibland och sen skrattar alla i kör över någon som bjuder på det lilla extra. I slutet summerar alla hur trevlig det varit och huvudpersonen tycker det känns roligt att få ha kommit lite närmare sina gäster eller tvärtom. Under eftertexten ljuder en vacker sång och solen går ner.
Jag har egentligen inga problem med den här typen av program. Men som alltid blir framgångsvågen över en viss typ av TV så intensiv att jag tröttnat innan andra säsongens halvlek. Därefter fortsätter kanalerna i sju säsonger till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar