Hårdrock och rosévin

Jag är ingen fan av hårdrock men, de bästa balladerna kommer därifrån. Ja där hör ni, en kille som endast plockar ut ett ynka skrynkligt russin från en gigantisk orgie av gitarrspel när det är som bäst ifrån en heavy metalkaka och till råga på allt så dricker jag rosévin till en TV-sänd Metallicakonsert  från Göteborg. "Ja vad skall det bli av dig"? som den skönsjungande Laleh hade frågat.


Ingen är dum nog att erkänna detta på en blogg, eller? Nej det var faktiskt en kompis som berättade detta för mig. Men när han nu ändå tog upp balladerna som producerats av hårt rockande band så vill jag ändå minnas tillbaka till tonåren då man dansade tryckare till "Nothing else matters". I den bästa av världar dansade man tätt intill ungdomskärleken och hoppades att den lokala DJ körde extended version. Som den sofistikerade Hisingsfödde sonen jag är uppskattar jag det kulturella språng som Metallica gjorde när de spelade med New Yorks symfoniorkester för ett antal år sedan. Och nu sitter jag här..förlåt, här sitter nu min kompis framför konserten och tycker att de "hårda" låtarna faktiskt ger honom något. Han har på ålderns höst vidgat öronen en smula och tar in musik från flera olika genrer. Stort av honom tycker jag.


Arabisk vår, ekonomisk kris i Europa, översvämningar i Thailand, kärnkraftskatastrof i Japan och Juholt i blåsväder. 2011 bjöd på stora händelser varav somliga riktigt eländiga. För att hitta en motpol till denna årskrönika fylld av motvind för vår omvärld valde jag också att se landet runts årskrönika. Geten Yeltsins tillvaro på ett berg i Kungälvstraktem, älgen som fastnade i äppelträdet och fyraåriga Bollnäs-Ebba gav mig tro på att 2012 ändå inte är året då Jordens undergång inträffar. Jo ni läste rätt den 21 december i år spås Jorden gå under enligt Mayakalendern. Jag tror på förra årets julkalender, den gav mig hopp.