fredag 13 januari 2012

Parkering, en valfråga?

Vad är en bra lokal nyhet? Vad är värt att fylla förstasidan med i typisk landsortspress? Eller för all del hur många gånger bör man sända en och samma nyhet på den lokala TV-stationen?
I veckan har vi i Småland fått känna på riktig nyhetstorka ifrån SVT:s lokaler. Man har pratat om parkeringsproblem inför Växjö Lakers hemmamatcher i dagarna tre. I tre dagar har vi i morgonsändningar och flera kvällsändningar  i stort sett fått samma nyhet om för få parkeringsplatser anknutna till Vida arena. Man skickade till och med ut en reporter som på plats intervjuade vanliga människor i stormen på väg in till kvällens match. Vems är ansvaret? Vems är inte ansvaret?
Med kvällstidningsrubriker som tex. trafikkaos har Smålandsnytt ganska tydlig visat antingen att det råder total nyhetsbris i länet eller att man har svårt att prioritera vad som är viktigt.

Nyheten och problematiken i sig är det inget fel på men proportionerna är på tok för stora för något som enligt mig bara förtjänar en liten notis vid någon enstaka sändning. Gärna med en uppföljning om några veckor. Men egentligen är jag inte förvånad för att i den här staden så verkar parkeringsplatser och dess avgifter vara den enskilt största och viktigaste frågan. Den kommmer långt före Caremablöjor, vinster från privata skolor som hamnar i utlandet och så vidare. Hade det varit en pågående amerikansk presidentvalskampanj i Växjö just nu så hade man kunnat läsa "Mitt Romney for more free parkingplaces". Vi läser insändare nästan dagligen om hur dyrt det är att ställa bilen i stan. Sen tar man bilen mellan Grand Samarkand och Din Sko och sedan ner till Mediamarkt och K-Rauta utan att blinka.

Växjös moderata kommunalråd Bo Frank har idag deklarerat att han inte imponeras av den arkitektur som stadens eller för den delen alla nya gallerior har. Han finner inget större  nöje i att springa runt i shoppingcenter av det slaget och lyfter fram vikten av en levande statskärna.
"Äntligen" som Gert fylking hade uttryckt det. Bo Frank har för första gången på mycket länge sagt något klokt i landsortspress. Och så många försök han har haft på sig. Den där Bosse är inte så dum i alla fall. När han kommer in i vår butik nästa gång så skall jag använda ett bevingat uttryck från min kollega: "Han är min!"

måndag 9 januari 2012

Hårdrock och rosévin

Jag är ingen fan av hårdrock men, de bästa balladerna kommer därifrån. Ja där hör ni, en kille som endast plockar ut ett ynka skrynkligt russin från en gigantisk orgie av gitarrspel när det är som bäst ifrån en heavy metalkaka och till råga på allt så dricker jag rosévin till en TV-sänd Metallicakonsert  från Göteborg. "Ja vad skall det bli av dig"? som den skönsjungande Laleh hade frågat.


Ingen är dum nog att erkänna detta på en blogg, eller? Nej det var faktiskt en kompis som berättade detta för mig. Men när han nu ändå tog upp balladerna som producerats av hårt rockande band så vill jag ändå minnas tillbaka till tonåren då man dansade tryckare till "Nothing else matters". I den bästa av världar dansade man tätt intill ungdomskärleken och hoppades att den lokala DJ körde extended version. Som den sofistikerade Hisingsfödde sonen jag är uppskattar jag det kulturella språng som Metallica gjorde när de spelade med New Yorks symfoniorkester för ett antal år sedan. Och nu sitter jag här..förlåt, här sitter nu min kompis framför konserten och tycker att de "hårda" låtarna faktiskt ger honom något. Han har på ålderns höst vidgat öronen en smula och tar in musik från flera olika genrer. Stort av honom tycker jag.


Arabisk vår, ekonomisk kris i Europa, översvämningar i Thailand, kärnkraftskatastrof i Japan och Juholt i blåsväder. 2011 bjöd på stora händelser varav somliga riktigt eländiga. För att hitta en motpol till denna årskrönika fylld av motvind för vår omvärld valde jag också att se landet runts årskrönika. Geten Yeltsins tillvaro på ett berg i Kungälvstraktem, älgen som fastnade i äppelträdet och fyraåriga Bollnäs-Ebba gav mig tro på att 2012 ändå inte är året då Jordens undergång inträffar. Jo ni läste rätt den 21 december i år spås Jorden gå under enligt Mayakalendern. Jag tror på förra årets julkalender, den gav mig hopp.