Det finns många ingångar i ett erbjudande som det som Stadium erbjuder just nu. Du får 500 kronor i rabatt när du köper en ny jacka. Det finstilta sätter vissa regler men de är inte på något sätt orimliga, snarare tvärtom. De bjuder verkligen in till att göra en god insats och samtidigt få en ordentlig rabatt.
I antalet möjligheter att utnyttja erbjudandet ser jag fyra olika personlighetstyper, som tolkar erbjudandet på sina egna vis. Jag skall här ge en bild av de fyra olika typer och hur de resonerar kring Stadiums välgörenhetskampanj. Jag vill varna känsliga läsare för stark generalisering av människan i allmänhet. De olika typerna är Hur-kan-jag-tjäna-så-mycket-som-möjligt-på-annonsen-Pelle, Nu-kan-jag-rensa-garderoben-mamman, VälgörenhetsBirgitta och Spontana Börje
Hur-kan-jag-tjäna-så-mycket-som-möjligt-på-annonsen-Pelle
Erbjudandet gäller vid köp av jackor för 999 kronor eller mer därför väljer Pelle givetvis en jacka för just 999 så att han får den högsta rabattsatsen på 50%. Det är en självklarhet även om jackan för 1499 kronor är både snyggare och bättre. Men man måste ju tänka på procenten. Jackan han lämnar är en sliten träningsoverallströja med dragkedja som han på ett övertygande sätt kallar "vinterjacka". Ett och annat hål och en trasig dragkedja hindrar honom inte från att krama ut det mesta för egen vinnings skull.
Nu-kan-jag-rensa-garderoben-mamman
Skillnaden mellan välgörenhet, utrensning av garderoben och förhoppningen om att tre gamla urvuxna barnjackor kanske kan resultera i 1500 kronors rabatt är hårfin. Innerst inne vet hon att erbjudandet inte går att konstruera på detta sätt men hon måste ändå ställa frågan. Först när hon fått detta bekräftat letar hon frenetiskt efter tre jackor för att känna att hon gjort en bra affär. Positivt inställd till att jackorna skickas till bättre behövande ändå.
VälgörenhetsBirgitta
Birgitta skänker pengar till allt och alla. Sitter bänkad framför alla galor där pengar samlas in till diverse ändamål. Cancergalan, hjärt och lungfonden, Philipinerna, Tredje världen. Birgitta tar med sig tre jackor även om hon bara ska köpa en. Till och med mannens trista beiga jacka följer med utan hans vetskap. Hon ser det som en möjlighet att rensa ut 80-talet även om den hör till hans favorit. Hon är intresserad av vart jackorna skickas och pratar ganska högt i kön. Hon rundar givetvis upp beloppet med en hundralapp till offren i Philipinerna.
Spontana Börje
Ska köpa jacka. Han läser inga nyhetsbrev, har aldrig med sig kuponger, kollar aldrig sin mail även om han är stadiummedlem. Först i kassan får han reda på erbjudandet. Han blir glad och funderar på om hans jacka han har på sig verkligen är värd att skicka. "Ja men va fan, den har ju några år på nacken". Börje tömmer fickorna på värdesaker och skänker sin jacka och tycker det är lite häftigt att lämna in sin jacka, han är ju trots allt spontan.
Kära läsare, fundera en stund på vem av dessa som du känner igen dig i. Själv hade jag varit Spontana Börje. Nu blir det en Irish Coffe, God kväll!
tisdag 26 november 2013
lördag 2 november 2013
Underställstanten
Hon går numera under namnet "underställsstanten". En dam på dryga 153 cm, alltid klädd för en polarexpedition vilket i detta milda klimat innebär att ett överskott av svett satt sig i kläderna. Hennes önskan om att hitta underställ till bra pris är såpass stor att alla storlekar mellan 34-44 i damstorlekar och SMALL-XL i herr storlekar verkar funka. Det handlar alltså om en enastående förmåga att se möjligheterna i varje storlek.
Hennes 153 cm lämnar en del frågetecken kring hurvida en tröja i XL herr faktiskt kan funka till henne men då replikerar hon kvickt med ett: "Den ser ju jätteliten ut". Den lilla damstorleken i 36 ser också väldigt liten ut, men gud vad töjbar den är! Mycket stretch gör ju att jag kan ha den. Problemet med den här damen är inte hennes fantastiska förmåga att se varje storleks potential i förhållande till hennes kropp. Den utmaningen får hon när hon kommer hem. Problemet är att hon ställer samma fråga fem gånger. Jag vill ha den blåa i Medium, finns inte det? När jag svarat för fjärde gången är hon inte riktig nöjd med svaret utan hoppas på att den finns nästa gång hon frågar.
Jag märker hur min egen irritation inte främjar Stadiums bild av hur en säljare bör vara eftersom andra kunder hör hur jag tydligt säger: "Jag har redan sagt till dig tre gånger att tröjan finns inte i den storlek du söker. Det hjälper inte att frågar en gång till". Men kunderna som lyssnat får kort därpå en liten dos av underställstanten när hon likt en stridsvagn plöjer genom kartongerna i sin jakt på allt mellan 34-XL.
Hon går därifrån med 5 delar, hon ser varken nöjd eller belåten ut, kanske ett resultat av att hon lagt en halvtimma inomhus med kläder för minus 40 grader. Kanske ett resultat av alla upprepade frågor om storlek medium aldrig resulterade i framgång och kanske en liten bitterhet över att 50 kronor per del var lite väl magstarkt för en tröja i fel färg.
Hennes 153 cm lämnar en del frågetecken kring hurvida en tröja i XL herr faktiskt kan funka till henne men då replikerar hon kvickt med ett: "Den ser ju jätteliten ut". Den lilla damstorleken i 36 ser också väldigt liten ut, men gud vad töjbar den är! Mycket stretch gör ju att jag kan ha den. Problemet med den här damen är inte hennes fantastiska förmåga att se varje storleks potential i förhållande till hennes kropp. Den utmaningen får hon när hon kommer hem. Problemet är att hon ställer samma fråga fem gånger. Jag vill ha den blåa i Medium, finns inte det? När jag svarat för fjärde gången är hon inte riktig nöjd med svaret utan hoppas på att den finns nästa gång hon frågar.
Jag märker hur min egen irritation inte främjar Stadiums bild av hur en säljare bör vara eftersom andra kunder hör hur jag tydligt säger: "Jag har redan sagt till dig tre gånger att tröjan finns inte i den storlek du söker. Det hjälper inte att frågar en gång till". Men kunderna som lyssnat får kort därpå en liten dos av underställstanten när hon likt en stridsvagn plöjer genom kartongerna i sin jakt på allt mellan 34-XL.
Hon går därifrån med 5 delar, hon ser varken nöjd eller belåten ut, kanske ett resultat av att hon lagt en halvtimma inomhus med kläder för minus 40 grader. Kanske ett resultat av alla upprepade frågor om storlek medium aldrig resulterade i framgång och kanske en liten bitterhet över att 50 kronor per del var lite väl magstarkt för en tröja i fel färg.
måndag 7 oktober 2013
En oas av dofter
Jag verkar vara den enda pappan som tar mina barn till biblioteket. Nej så är det givetvis inte. Men hittills under mina 8 år som förälder har jag aldrig mött en enda pappa på denna institution och då kan jag ändå säga att jag kanske besöker stället sex gånger om året med barn. Självklart är vi där olika tider, yeh right!
Desto fler mammor ser man och det känns som att komma till en hangar fullt av moderna barnvagnschassin och trendiga sitt och liggkonstruktioner. Faktum är att mammorna ställer upp vagnarna ungefär som på ett hangarfartyg. Snyggt och prydligt för att alla ska få plats.
Men bibliotekets barnavdelning luktar varken flygbränsle eller fälgtvätt. Det mest naturliga vore ju den där typiska biblioteksdoften. Gamla inbundna böcker från årtiondet när biblioteken ploppade upp i Sverige. På barnavdelningen känner man av helt andra dofter. Det kanske inte är alla som känner till detta men bilderböcker har ibland en liten frän doft som på minner om kräk. Barnen som fått lämna vagnarna har kommit upp och börjat röra på sig lite och det sätter förmodligen igång maskineriet och blöjorna fylls snabbt. Puréburkarna öppnas och mitt biblioteksbesök går snabbare än förväntat. Dofterna gör det svårt att koncentrera sig på själva lånet och avger såpass starka odörer att jag vill utrymma hangaren.
I parfymeributiker finns kaffebönor som man luktar på för att neutralisera luktsinnet så man kan lukta på nästa parfym. På biblioteket går jag fram till Astrid Lindgrens hylla, plockar fram Pippi i Söderhavet i en gammal inbunden version från sextiotalet och stoppar näsan långt in i pärmen och andas in långsamt med näsan. Mitt biblioteksbesök är därmed slut och med nio böcker under armen har jag nu en månads läsning med barnen.
Desto fler mammor ser man och det känns som att komma till en hangar fullt av moderna barnvagnschassin och trendiga sitt och liggkonstruktioner. Faktum är att mammorna ställer upp vagnarna ungefär som på ett hangarfartyg. Snyggt och prydligt för att alla ska få plats.
Men bibliotekets barnavdelning luktar varken flygbränsle eller fälgtvätt. Det mest naturliga vore ju den där typiska biblioteksdoften. Gamla inbundna böcker från årtiondet när biblioteken ploppade upp i Sverige. På barnavdelningen känner man av helt andra dofter. Det kanske inte är alla som känner till detta men bilderböcker har ibland en liten frän doft som på minner om kräk. Barnen som fått lämna vagnarna har kommit upp och börjat röra på sig lite och det sätter förmodligen igång maskineriet och blöjorna fylls snabbt. Puréburkarna öppnas och mitt biblioteksbesök går snabbare än förväntat. Dofterna gör det svårt att koncentrera sig på själva lånet och avger såpass starka odörer att jag vill utrymma hangaren.
I parfymeributiker finns kaffebönor som man luktar på för att neutralisera luktsinnet så man kan lukta på nästa parfym. På biblioteket går jag fram till Astrid Lindgrens hylla, plockar fram Pippi i Söderhavet i en gammal inbunden version från sextiotalet och stoppar näsan långt in i pärmen och andas in långsamt med näsan. Mitt biblioteksbesök är därmed slut och med nio böcker under armen har jag nu en månads läsning med barnen.
söndag 22 september 2013
Massor att fira i höst
Efter en fantastisk sommar börjar nu hösten göra sig påmind med ett litet mer vanskligare väder, ett mörker lägger sig över vårt avlånga land och förnedringsprogrammen staplar upp sig mellan åtta och nio på vardagkvällarna. Barnens aktiviteter avlöser varandra och det blir snart svårt att hålla sig vaken till Aktuellt om kvällarna. Grillröken lyser med sin frånvaro och den sista stadsdelen i stan har nu haft sin cykelfest. Vad finns där kvar att längta efter?
Är det ett ålderstecken att klar kall luft, färgglada löv och värmeljus plötsligt blivit uppskattade inslag i vardagen? Har hösten plötsligt gått och blivit årstiden man ser fram emot? Förr var det bara en transportstäcka till julkalenderns start. Man tyckte den var lång och tråkig, fattig på lovdagar (det var innan höstlovet fanns) och det blev bara mörkare och mörkare. Och i mitten av november började det lätta lite när vanliga lektioner byttes ut för att träna på luciasånger. Nu när man blivit äldre och en smula klokare sätter man kanske värde på andra saker. Hoppa upp i en soffa, tända lite värmeljus på bordet och se när våra kändisar går från tråkmånsar till folkkära artister över ett par nätter på TV4:s succéprogram Så mycket bättre. Jag erkänner, hösten har sina ljusa sidor och där finns mycket att fira.
När börjar hösten egentligen? Alltså klamydiamåndagen den 9/9 känns ändå som den naturliga starten på den mörka årstid som står för dörren. Det är en måndag då många nystarter på TV börjar för elfte året i rad. Att solen så gott som lämnar oss för ett halvår framöver gör att den 16/9 blir speciell. Få missar nämligen att uppmärksamma den internationella dagen för bevarandet av ozonskiktet. Denna tillsammans med skiljetecknets dag den i 24.e i samma månad gör att hösten rivstartar på riktigt.
För många känns oktober väldigt lång och eländig men där finns ljuspunkter vill jag lova. Livet är till för att firas och månaden bjuder på många viktiga dagar. Vad sägs om nationella anhörigdagen 6/10, världsdagen för mental hälsa blott fyra dagar senare? Att arbetsterapins och grynkorvens dag har lagts på samma dag den 17/10 känns på naturligt och genomtänkt, delad glädje är dubbel glädje. Hackkorvsdagen den 26:e ville man inte blanda in den 17:e för risken för korvstoppning ansågs som hög. Sen vill man ju slå ett slag för internationella Caps lock-dagen. Ett smart drag att lägga den sent in i oktober för att knyta ihop påsen av viktiga dagar att fira i oktober. Det finns sannerligen många skäl att fira i denna månad. FN-dagen ska ligga här någonstans också, men ärligt, vem kom på den?
Höstens sista månad avslutas med några riktigt tunga poster att fira. Inte nog med att mörkret lagt sig som ett lock över den skandinaviska halvön. Här har vi dagar som måste uppmärksammas ordentligt. De dödas dag 2/11, dödshälsningsdagen 17/11 och den pälsfria fredagen 29/11 skojar man inte bort i första taget. Hösten är således ett riktigt smörgåsbord av läckra temadagar att uppmärksamma.
Min höst är också laddad med intressanta datum och trots att vi går mot mörkare tider så ser det ändå riktigt ljust ut.
Är det ett ålderstecken att klar kall luft, färgglada löv och värmeljus plötsligt blivit uppskattade inslag i vardagen? Har hösten plötsligt gått och blivit årstiden man ser fram emot? Förr var det bara en transportstäcka till julkalenderns start. Man tyckte den var lång och tråkig, fattig på lovdagar (det var innan höstlovet fanns) och det blev bara mörkare och mörkare. Och i mitten av november började det lätta lite när vanliga lektioner byttes ut för att träna på luciasånger. Nu när man blivit äldre och en smula klokare sätter man kanske värde på andra saker. Hoppa upp i en soffa, tända lite värmeljus på bordet och se när våra kändisar går från tråkmånsar till folkkära artister över ett par nätter på TV4:s succéprogram Så mycket bättre. Jag erkänner, hösten har sina ljusa sidor och där finns mycket att fira.
När börjar hösten egentligen? Alltså klamydiamåndagen den 9/9 känns ändå som den naturliga starten på den mörka årstid som står för dörren. Det är en måndag då många nystarter på TV börjar för elfte året i rad. Att solen så gott som lämnar oss för ett halvår framöver gör att den 16/9 blir speciell. Få missar nämligen att uppmärksamma den internationella dagen för bevarandet av ozonskiktet. Denna tillsammans med skiljetecknets dag den i 24.e i samma månad gör att hösten rivstartar på riktigt.
För många känns oktober väldigt lång och eländig men där finns ljuspunkter vill jag lova. Livet är till för att firas och månaden bjuder på många viktiga dagar. Vad sägs om nationella anhörigdagen 6/10, världsdagen för mental hälsa blott fyra dagar senare? Att arbetsterapins och grynkorvens dag har lagts på samma dag den 17/10 känns på naturligt och genomtänkt, delad glädje är dubbel glädje. Hackkorvsdagen den 26:e ville man inte blanda in den 17:e för risken för korvstoppning ansågs som hög. Sen vill man ju slå ett slag för internationella Caps lock-dagen. Ett smart drag att lägga den sent in i oktober för att knyta ihop påsen av viktiga dagar att fira i oktober. Det finns sannerligen många skäl att fira i denna månad. FN-dagen ska ligga här någonstans också, men ärligt, vem kom på den?
Höstens sista månad avslutas med några riktigt tunga poster att fira. Inte nog med att mörkret lagt sig som ett lock över den skandinaviska halvön. Här har vi dagar som måste uppmärksammas ordentligt. De dödas dag 2/11, dödshälsningsdagen 17/11 och den pälsfria fredagen 29/11 skojar man inte bort i första taget. Hösten är således ett riktigt smörgåsbord av läckra temadagar att uppmärksamma.
Min höst är också laddad med intressanta datum och trots att vi går mot mörkare tider så ser det ändå riktigt ljust ut.
fredag 6 september 2013
Mysigt möte med bästaste Reinfeldt
Jo jag var ju i Stockholm nyligen. Det var så skönt för det var så lite folk. Inga bilar och inga turister, och inga stockholmare heller för den delen. Man kunde faktiskt andas utan att känna doften av avgaser. Ankomsten gick tämligen smärtfri. Luften var fri från flygtrafik precis när vi skulle landa och jag möttes av en massa folk nedanför flygplanet som ville hälsa mig välkommen. Dessutom slapp jag röra mig bland vanligt folk inne vid terminalen. Har aldrig gillat tullen och passkontrollen. Särskilt när man har några kilos övervikt i bagaget.
På vägen in till Stockholm fick vi en hel motorväg för oss själva, man vet ju hur rusningstrafiken kan vara så dags. En och annan utryckande ambulans fick omdirigeras men som tur var finns det bra ledningscentraler för sånt. Jag satt i bil nummer 7 av 42 och vid vägen stod en skolklass och vinkade till mig, trevligt! Väl framme i stan möttes jag av Sveriges statsminister. Vi åt en lunch i hans bostad som jag tror några utav mina kockar har varit inblandade i. Efter ett besök i synagogan och på kungliga tekniska högskolan fick jag träffa de nordiska ministrarna. En stolle hade två olika skor på sig. På vänster, en finsko och på högerfoten en Nike sportsko.
Efter en lång dag var det skönt att äntligen få checka in på hotellet. Jag fick en känsla av att de sett fram emot mitt besök eller så är dom alltid så här trevliga. Det verkar som jag var den enda gästen den här dagen. Men det är klart, det var mitt i veckan och det är inte högsäsong.
På torsdagen fick jag träffa kungen och drottningen på slottet. Rena rama byggarbetsplatsen men det gick bra. Kungen verkade lite stel men drottningen var faktiskt lite rolig. De skulle bli mormor och morfar för andra gången men kunde inte förstå all denna uppståndelse kring detta. Tjugo minuters samtal var mer än tillräckligt och sen kände vi oss nöjda. Nu var det dags att ge sig ut till flygplatsen för ännu ett möte. På något sätt tror jag att detta möte med bästaste Reinfeldt och company gav mig mer än vad G20 mötet i St. Petersburg kommer att göra. Först Putin och sen några gayaktivister Yipieee!
Barack Obama
På vägen in till Stockholm fick vi en hel motorväg för oss själva, man vet ju hur rusningstrafiken kan vara så dags. En och annan utryckande ambulans fick omdirigeras men som tur var finns det bra ledningscentraler för sånt. Jag satt i bil nummer 7 av 42 och vid vägen stod en skolklass och vinkade till mig, trevligt! Väl framme i stan möttes jag av Sveriges statsminister. Vi åt en lunch i hans bostad som jag tror några utav mina kockar har varit inblandade i. Efter ett besök i synagogan och på kungliga tekniska högskolan fick jag träffa de nordiska ministrarna. En stolle hade två olika skor på sig. På vänster, en finsko och på högerfoten en Nike sportsko.
Efter en lång dag var det skönt att äntligen få checka in på hotellet. Jag fick en känsla av att de sett fram emot mitt besök eller så är dom alltid så här trevliga. Det verkar som jag var den enda gästen den här dagen. Men det är klart, det var mitt i veckan och det är inte högsäsong.
På torsdagen fick jag träffa kungen och drottningen på slottet. Rena rama byggarbetsplatsen men det gick bra. Kungen verkade lite stel men drottningen var faktiskt lite rolig. De skulle bli mormor och morfar för andra gången men kunde inte förstå all denna uppståndelse kring detta. Tjugo minuters samtal var mer än tillräckligt och sen kände vi oss nöjda. Nu var det dags att ge sig ut till flygplatsen för ännu ett möte. På något sätt tror jag att detta möte med bästaste Reinfeldt och company gav mig mer än vad G20 mötet i St. Petersburg kommer att göra. Först Putin och sen några gayaktivister Yipieee!
Barack Obama
söndag 25 augusti 2013
Yrkesstolthet
En kvinna kommer fram till mig och frågar: Är du expert på skor?
Min tanke för en kort sekund för mig till det kontroversiella svaret, vad vill du att jag ska vara? Men jag låter bli med respekt för både kvinnan och min egen yrkesroll och svarar: Jag kan en hel del och hoppas kunna ge dig dom svar du vill ha. Herregud vad proffsigt svarat tänker jag. Hon vill ha en expert verkar det som och jag svarar artigt och tonar ner min egen roll som mästare inom området. Låt mig bevisa det genom att hjälpa henne istället tänker jag.
Nästa fråga från kvinnan lyder: Har du den här i storlek 38? Jag vågar påstå att med 17 år i branschen och all den kunskap som följer med tiden, med åtskilliga säljsamtal och erfarenheter jag fått genom tusentals kundmöten så har jag kanske ändå "rätten" att kalla mig expert. Och eftersom den här kunden åtminstone ger sken av att hon söket en expert på skor så kan jag inte låta bli att undra: vad exakt i hennes fråga om hurvida skostorleken finns på lagret kräver den stora kunskap hon efterfrågar? Med att kalla sig expert vilar ett stort ansvar, där finns mycket lite utrymme för att svara fel eller låta tveksam därför undviker jag att svara ja på den frågan. Men om jag ska hitta en storlek 38 på lagret hade det räckt med första dagen på jobbet och en JÄTTESKYLT med Prao på bröstet.
Vi fortsätter samtalet och kvinnan söker en bra promenadsko som man kan gå långt i, som ska vara bra för foten, ge mycket dämpning, vara vattentät, den ska andas, vara snygg, diskret och ge avlastning för ont knä och dålig rygg. JA nu snackar vi. Jag slänger av mig praoskylten och antar utmaningen att bevisa att jag åtminstone ligger i närheten av att vara expert. Om man ska hitta en sko som har allt det kvinnan efterfrågar så brukar man hamna i prisläget 800-1200 kronor och där förklarar jag sakligt och pedagogiskt att jag tror jag kan uppfylla nästan alla krav hon ställer.
Nu börjar kvinna ändra sin story litegrann. Hon börjar med att ärligt svara att den var ful, den ser så klumpig ut, har du inget i vitt? Så mycket går jag ju inte, jag har ju bara ont i knät när jag springer, jag går ju aldrig när det regnar osv. Kvinnan hittar en juniorsko för 149 i "rätt" fäääj och frågar: Den här då, är den bra? Nej det tycker jag inte, svarar jag med lite eftertryck. Då kommer dottern med barnbarnet in på skoavdelningen och säger: MEN den skon var ju skitsnygg mamma! Och syftar på juniorskon för 149 kronor. Du har ju mycket kläder i den färgen. Kvinna stoppar in sitt huvud i barnvagnen och gullar lite med barnbarnet.
"Komme du ti mojmoj å hjälper henne o söpa skoooi"
Kvinnan räcker fram juniorskon till mig och ber om en 38:a, den tar jag!
"Du kommer bli jättenöjd med den tror jag" och sen lämnar jag skoavdelningen som den expert jag är, på att inte bry mig om varken kvinnans fötter eller hennes avsikter med att faktiskt lyssna på en expert.
Min tanke för en kort sekund för mig till det kontroversiella svaret, vad vill du att jag ska vara? Men jag låter bli med respekt för både kvinnan och min egen yrkesroll och svarar: Jag kan en hel del och hoppas kunna ge dig dom svar du vill ha. Herregud vad proffsigt svarat tänker jag. Hon vill ha en expert verkar det som och jag svarar artigt och tonar ner min egen roll som mästare inom området. Låt mig bevisa det genom att hjälpa henne istället tänker jag.
Nästa fråga från kvinnan lyder: Har du den här i storlek 38? Jag vågar påstå att med 17 år i branschen och all den kunskap som följer med tiden, med åtskilliga säljsamtal och erfarenheter jag fått genom tusentals kundmöten så har jag kanske ändå "rätten" att kalla mig expert. Och eftersom den här kunden åtminstone ger sken av att hon söket en expert på skor så kan jag inte låta bli att undra: vad exakt i hennes fråga om hurvida skostorleken finns på lagret kräver den stora kunskap hon efterfrågar? Med att kalla sig expert vilar ett stort ansvar, där finns mycket lite utrymme för att svara fel eller låta tveksam därför undviker jag att svara ja på den frågan. Men om jag ska hitta en storlek 38 på lagret hade det räckt med första dagen på jobbet och en JÄTTESKYLT med Prao på bröstet.
Vi fortsätter samtalet och kvinnan söker en bra promenadsko som man kan gå långt i, som ska vara bra för foten, ge mycket dämpning, vara vattentät, den ska andas, vara snygg, diskret och ge avlastning för ont knä och dålig rygg. JA nu snackar vi. Jag slänger av mig praoskylten och antar utmaningen att bevisa att jag åtminstone ligger i närheten av att vara expert. Om man ska hitta en sko som har allt det kvinnan efterfrågar så brukar man hamna i prisläget 800-1200 kronor och där förklarar jag sakligt och pedagogiskt att jag tror jag kan uppfylla nästan alla krav hon ställer.
Nu börjar kvinna ändra sin story litegrann. Hon börjar med att ärligt svara att den var ful, den ser så klumpig ut, har du inget i vitt? Så mycket går jag ju inte, jag har ju bara ont i knät när jag springer, jag går ju aldrig när det regnar osv. Kvinnan hittar en juniorsko för 149 i "rätt" fäääj och frågar: Den här då, är den bra? Nej det tycker jag inte, svarar jag med lite eftertryck. Då kommer dottern med barnbarnet in på skoavdelningen och säger: MEN den skon var ju skitsnygg mamma! Och syftar på juniorskon för 149 kronor. Du har ju mycket kläder i den färgen. Kvinna stoppar in sitt huvud i barnvagnen och gullar lite med barnbarnet.
"Komme du ti mojmoj å hjälper henne o söpa skoooi"
Kvinnan räcker fram juniorskon till mig och ber om en 38:a, den tar jag!
"Du kommer bli jättenöjd med den tror jag" och sen lämnar jag skoavdelningen som den expert jag är, på att inte bry mig om varken kvinnans fötter eller hennes avsikter med att faktiskt lyssna på en expert.
tisdag 20 augusti 2013
"Be happy for this moment. This moment is your life"
Det finns gott om ordspråk och kloka visdomsord att läsa eller lyssna på. I detta inlägg skulle jag vilja slå ett slag för några ord som kan vägleda oss in i ett sätt att leva i nuet. Det är i allra högsta grad mitt favorituttryck och jag tycker att de här kloka orden hjälper mig att sätta värde på livet som det är nu.
Livet går upp och det går ner, ett slitet uttryck men inget är väl mer sant. Det är lätt i de stunderna när saker är lite tyngre att titta framåt efter någonting bättre, fullt förståeligt. Eller att titta bakåt för att minnas något bra som lättar trycket på stunden. Men i vardagslunket gör vi ofta samma sak och är ganska dåliga på att sätta värde på det vi upplever just nu. Därför gillar jag följande uttryck:
"Be happy for this moment. This moment is your life"
Omar Khayyam är för mig en ganska okänd person, men har har blivit känd för mig genom att uttrycka något som jag vill leva efter. Jag sitter just nu och bloggar med en kopp nybryggt kaffe, nyhetsmorgon står på i bakgrunden och en ledig dag står till förfogande. Jag vet egentligen ingenting om den här dagen men det som sker just nu är mitt liv. Och där väljer jag att njuta. Att sätta värde på stunden eller en situation man lever i kan nästan kännas som en skyldighet gentemot livet. Vi har bara ett liv och den här stunden kommer vi bara uppleva en gång sen är den historia. Varför inte stanna upp då och ta vara på den?
Att ha två veckor kvar på sin pappaledighet, att ha en dag kvar på sin semester, att gå i väntans tider, att vara kär, att känna längtan, att vara nervös inför ett nytt jobb eller ha resfeber. Det finns mängder av stunder där magen bestämmer sinnesstämningen, och när du söker dig bort efter något annat så brukar jag tänka: Just nu är detta ditt liv och det måste gå att göra någonting bra av det. De ovan nämnda exemplen har en ganska positiv klang tycker jag men ändå letar man sig bort. Frustrationen av att det BARA är två veckor kvar på föräldrarledigheten eller BARA en dag kvar på semestern tar lätt över. Då kan man plocka fram det här citatet.
När livet känns väldigt tungt kan ordspråket kännas lite provocerande, det förstår jag. Du kanske hamnat i en situation du inte valt själv. Ditt öde har för tillfället bestämts av någon annan. Då är det svårt att känna glädje över den här stunden. Men stunden behöver inte vara ett ögonblick. Kring ögonblicket finns en minut och runt den minuten finns en timma och en timma är en del av en dag osv. Till slut hamnar du kanske i, den här sommaren eller den här våren. Och då är det bara en liten del av ditt långa liv. Ett moment, och där tror jag att det finns något positivt att hämta och det fokuserar man på och går vidare. Men ur tunga perioder kommer alltid något bra, glöm inte det!
Du kommer aldrig att kunna styra vad som skall hända i ditt liv. Men du kan göra väldigt mycket med ditt sätt att tänka. Blicka gärna mot framtiden men gör det med ödmjukhet. Titta tillbaka och minns det som hänt, där finns också mycket att lära men glöm inte att:
"Be happy for this moment. This moment is your life"
Livet går upp och det går ner, ett slitet uttryck men inget är väl mer sant. Det är lätt i de stunderna när saker är lite tyngre att titta framåt efter någonting bättre, fullt förståeligt. Eller att titta bakåt för att minnas något bra som lättar trycket på stunden. Men i vardagslunket gör vi ofta samma sak och är ganska dåliga på att sätta värde på det vi upplever just nu. Därför gillar jag följande uttryck:
"Be happy for this moment. This moment is your life"
Omar Khayyam är för mig en ganska okänd person, men har har blivit känd för mig genom att uttrycka något som jag vill leva efter. Jag sitter just nu och bloggar med en kopp nybryggt kaffe, nyhetsmorgon står på i bakgrunden och en ledig dag står till förfogande. Jag vet egentligen ingenting om den här dagen men det som sker just nu är mitt liv. Och där väljer jag att njuta. Att sätta värde på stunden eller en situation man lever i kan nästan kännas som en skyldighet gentemot livet. Vi har bara ett liv och den här stunden kommer vi bara uppleva en gång sen är den historia. Varför inte stanna upp då och ta vara på den?
Att ha två veckor kvar på sin pappaledighet, att ha en dag kvar på sin semester, att gå i väntans tider, att vara kär, att känna längtan, att vara nervös inför ett nytt jobb eller ha resfeber. Det finns mängder av stunder där magen bestämmer sinnesstämningen, och när du söker dig bort efter något annat så brukar jag tänka: Just nu är detta ditt liv och det måste gå att göra någonting bra av det. De ovan nämnda exemplen har en ganska positiv klang tycker jag men ändå letar man sig bort. Frustrationen av att det BARA är två veckor kvar på föräldrarledigheten eller BARA en dag kvar på semestern tar lätt över. Då kan man plocka fram det här citatet.
När livet känns väldigt tungt kan ordspråket kännas lite provocerande, det förstår jag. Du kanske hamnat i en situation du inte valt själv. Ditt öde har för tillfället bestämts av någon annan. Då är det svårt att känna glädje över den här stunden. Men stunden behöver inte vara ett ögonblick. Kring ögonblicket finns en minut och runt den minuten finns en timma och en timma är en del av en dag osv. Till slut hamnar du kanske i, den här sommaren eller den här våren. Och då är det bara en liten del av ditt långa liv. Ett moment, och där tror jag att det finns något positivt att hämta och det fokuserar man på och går vidare. Men ur tunga perioder kommer alltid något bra, glöm inte det!
Du kommer aldrig att kunna styra vad som skall hända i ditt liv. Men du kan göra väldigt mycket med ditt sätt att tänka. Blicka gärna mot framtiden men gör det med ödmjukhet. Titta tillbaka och minns det som hänt, där finns också mycket att lära men glöm inte att:
"Be happy for this moment. This moment is your life"
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)